onsdag 28 november 2012

Tjejer och motion

 Christoffer har idag gjort ett inlägg:

"Kvinnor som tränar ofta blir bra på att sköta bilar, måla och snickra. Det visar
en rapport från universitetet i Göteborg. De som gjort undersökningen blev själva överraskade av resultatet. Alla vet att fysisk träning är bra, blodet tar upp syret bättre, styrkan i musklerna ökar och vikten går ner om motionerar. Dessutom så mår man bättre och man orkar mer.

Men att några joggingrundor per vecka skulle göra det lättare för kvinnor att
laga bilar och måla väggar, det var det ingen som anade…"

Ur Ett rätt lätt sätt –Ett utbildningsmaterial från Behandlade Ord

måndag 26 november 2012

En gråmulen novemberdag

Idag har vi pratat om alen och skrivit text om den på dator. Micke har gjort ett inlägg i bloggen under Träd i marker och myter.Torget i Timrå har haft invigning i helgen så nu har Timrå fått ett nytt fint torg där vi alla kan umgås!
dekorationer,firanden,fotografier,grenar,helger,högtidsdagar,jul,juleljus,julpynt,ljus,Yuletides
Nu är det bara sex dagar kvar till första advent och fortfarande ingen snö.

onsdag 21 november 2012

Till eftertanke...


Om jag vill lyckas med att föra en
människa mot ett bestämt mål måste jag
först finna henne där hon är och börja just där.
Den som inte kan det lurar sig själv när
hon tror hon kan hjälpa andra.
För att hjälpa någon måste jag visserligen
förstå mer än vad han gör men först och
främst förstå det han förstår.
Om jag inte kan det så hjälper det inte att
jag kan mer och vet mer.
Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så
beror det på att jag är fåfäng och
högmodig och egentligen vill bli beundrad
av den andre i stället för att hjälpa honom.
All äkta hjälpsamhet börjar med
ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och
därmed måste jag förstå att detta med att
hjälpa inte är att vilja härska utan att vilja tjäna.
Kan jag inte detta så kan jag heller inte hjälpa.

Sören Kierkegaard

Härnösand - en dag i november

 





























Foto tagna i Härnösand: Catrine

Bettan - Alla ord som regnat


Doften av nybakat bröd...











Lögdö Bruk















tisdag 20 november 2012

Träd i marker och myter

Ordet myt kommer från grekiskans  mýthos, som betyder "ord" eller "saga".

Ordet myt har flera olika betydelser, varav den viktigaste är gamla berättelser och teman som nedskrevs först när skrivkonsten blev känd.

De tidigaste religionerna är muntliga traditioner som senare skrevs ned och blev början till en eller flera religioner. Enskilda myter från en kultur utgör tillsammans en mytologi.

Olika typer av myter:
Skapelsemyter (de äldsta. Finns hos alla folkslag)
Etiologiska myter (som förklarar naturfenomen)
Antropomorfa myter (där gudar och djur får mänskliga egenskaper)

Källa: Wikipedia

TALL

Tallen finns i hela Sverige utom i fjällen.
Är det bara ljust kan den växa nästan var
som helst. Tallen är näst granen det vanligaste trädet i Sverige.

Barren är blågröna och ungefär fem centimeter långa. De växer två och två ihop.

I slutet av maj blommar tallen. Honblommorna bildar små runda röda kottar i toppen av de nya skotten. Hanblommorna sitter längre ned och lyser gula av frömjölet. Tallkotten tar lång tid på sig att mogna. Inte förrän efter två år är den helt färdig.

Veden är rödbrun längst in och gulvit längre ut mot barken. Virket är mycket hårt och ruttnar inte så lätt. Därför används tallen till att både bygga hus och möbler.

Tallen kan bli 500 år gammal.

Nyttig strunt

Vintern 1708 -1709 krigade den svenske kungen karl XII i Ryssland. Den vintern var det ohyggligt kallt och vart än soldaterna kom mötte det av nedbrända gårdar och byar. Ingenstans kunde de vila och maten var nästan slut.

Många av soldaterna orkade inte med strapatserna i den hårda kylan.  Sjukdomar spred sig och den svenska läkaren, som hette Erbenius, hade fullt sjå att hinna med att sköta de utmärglade soldaterna.

Erbenius förstod att soldaterna måste få i sig mera vitaminer om de skulle klara sig. Hur skulle han lösa problemet? Han kom på att soldaterna kunde dricka te på lagat på tallstrunt – tallgrenarnas nya skott. När de druckit av tee blev de snart mycket bättre.

Tallen innehåller nämligen mycket C-vitaminer. Du måste dricka 6 glas färsk apelsinjuice för att få i dig lika mycket vitaminer som av ett glas te gjort på tallstrunt.




GRAN

Granen växer i hela landet men är inte lika vanlig i sydligaste Sverige. Den trivs där mar marken är lite fuktig. Nästan hälften av alla träd i Sverige är granar de långsmala spetsiga barren sitter tätt runt grenarna och pekar framåt. Abies betyder ”alltid levande”. Så heter granen för att barren är gröna året om.                          

Stammen brukar vara rak och grenarna sitter runtom ända nerifrån och upp till toppen. Grenarna är längst nere vid foten och blir allt kortare ju högre upp de sitter. Granen kan bli upp till 40 meter hög. De år granen blommar (det gör den inte varje år), blommar den under maj och juni. Högst upp i toppen sitter honblommorna. De är vackert röda och mognar senare till bruna kottar. Hanblommorna sitter längre ned och är röda i början. Sedan lyser de gröna av frömjölet. Träet är mycket bra att göra papper av. Granen kan bli 500 år gammal.

Granen är Medelpads landskapsträd

Gröna granna granen

”Granen står så grön och grann i stugan…”
Så brukar vi sjunga till jul. Hur det egentligen kom sig att man började ta in det barrande trädet i huset är det ingen som riktigt vet. Men att granar sedan lång tid tillbaka restes utanför huset på julen, det vet man.

Det var vanligt att folk i olika byar tävlade med varandra om vem som först skulle bli färdig med allt julstöket. Som ett tecken på att allt inomhus var skinande rent och julmaten färdiglagad reste man en gran på gårdsplanen. Sedan gick byfolket omkring och synade granarna. Man sa att den som först fick julgranen rest också skulle få in höet i ladan först, och att den som ståtade med den högsta och vackraste granen skulle få den rikaste skörden till
sommaren. För ungefär 200 år sedan började man ta in granen i stugorna och pryda den med ljus, äpplen och annat godis, precis som vi gör nuförtiden.

AL




Det finns två olika sorters al, klibbal och gråal.
Den kan du hitta hitta nära vatten och på fuktiga leriga marker. Den finns bara i södra och mellersta Sverige och utmed norrlandskusten. I övriga Norrland växer gråalen. Klibbalens blad är glänsande och nästan runda med ojämn kant. Skotten är klibbiga och det är därför träden heter som det gör. Klibbiga är också de spetsiga knopparna som sitter på samma skaft. Alen blommar tidigt på våren innan den fått löv. Hanblommorna sitter i hängen. Honblommorna är mycket mindre och röda. När fröet mognar utvecklas de till små svartbruna kottar. Alen är det enda lövträd som har kottar. Alen kan bli 15-20 meter hög. Efter ungefär 120 år dör klibbalen medan gråalen kan bli 200 år. Från stubben kan hela tiden komma nya skott som blir nya träd. Alens ved är mjukt och svagt gulröd. Av den går det bra att göra träskor.

 Ut dimla – kom igen fimla

Förr i tiden gick man ut på våren och plockade alkvistar. Det skulle användas för att skrämma bort vägglöss, råttor, möss ur huset. Hela den långa vintern hade det varit svårt att stäng småkrypen ute, men när nu våren kom skulle alla små hyresgäster bort och det skulle bil rent och fint igen.
- Ut dimla och kom igen fimla, ropade man och repade efter väggarna med alruskorna. Vad det betydde vet vi inte, men man trodde att det skrämde iväg småkrypen. Om och om gjorde man så tills varenda vägglus, råtta och mus givit sig iväg. Hjälpte inte allt skrikande hackade man lite allöv och ställde in i huset. Nu skulle inte en endaste liten vägglus våga bo kvar, trodde man.



Källa:
Barnens trädbok
Text: Bisse falk & Lena Kallenberg
Alfabeta Bokförlag 1991
Svenska naturskyddsföreningen
ISBN 9177121759

Avtryck från vår vardag